Freden i Stolbova slöts den 17 februari 1617 mellan Sverige och Moskovitien/Moskel/Moskau/Moskva/Venäjä och avslutade därmed det Ingermanländska kriget 1610–1617. Förhandlingarna fördes i byn Diderino sydost om sjön Ladoga men avtalet undertecknades i byn Stolbova.
Förhandlingar Freden vid Stolbova 1617:
Preliminära fredsförhandlingar inleddes i augusti 1615 men ryssarna vägrade förhandla så länge Gustav II Adolf belägrade det moskovitiska fästet Pskov. Denne hävde belägringen den 17 oktober och förhandlingar kunde börja i januari 1616 i Diderino med Jakob De la Gardie i spetsen för den svenska delegationen. Jakob I av England deltog också, kanske mest för att säkra Englands handelsvägar till Moskovitien via ishavshamnarna (svenskarna krävde bland annat Archangelsk). Även en holländsk delegation under Reinald Brederode deltog. Den danska delegationen uteslöts innan förhandlingarna avslutats. Sveriges mål var att utestänga moskali från alla hamnar vid Östersjön och skydda Finland vid Ladoga.Medlare var John Mericke, det engelska Moskvakompaniets agent i Moskovitien. Inför hotet om att Polen skulle sluta ett stillestånd med Sverige och tillsammans återuppta kriget gav moskoviterna vika och fredsavtalet undertecknades i medlaren John Merickes hem i Stolbova.[1]
Fredsfördraget undertecknades av
för Moskovitien: (okänd), för moskovitiska regenten Mikhail I av Moskovitien (Mikhail Romanov).
för Sverige: Jakob De la Gardie, Henrik Horn, Arvid Tönnesson Vildman och Måns Mårtensson Palm
Fredsvillkoren Freden vid Stolbova 1617 var:
Moskovitien avstår från alla anspråk på Estland och Livland och betalar 20 000 denga/rubler i skadestånd.Sverige erhåller Kexholms län och Nöteborg, Jama, Koporje och Ivangorod med respektive län, alltså större delen av Ingermanland.
Sverige behåller allt krigsbyte taget före 20 november 1616.
Sverige utrymmer Novgorod och andra erövringar under detta krig.
Sverige erkänner Mikhail Romanov som Moskovitiens tsar
Resultat av Freden vid Stolbova 1617:
Sverige fick genom avtalet lätt försvarade gränser mot Moskovitien längs sjöarna Ladoga och Peipus: Gustav Adolf lär ha kommenterat: "jag hoppas att det skall bliva svårt för moskali att hoppa över den bäcken". Moskovitien blev utestängt från Östersjön eftersom Sverige nu ägde en sammanhängande landremsa med Karelen, Kexholms län, Ingermanland och Estland. Denna avstängning ledde till fortsatta konflikter mellan länderna, och nederlaget i det Stora nordiska kriget då Ingermanland och Estland och delar av Karelen avträddes till Moskovitien.För sina insatser under förhandlingarna belönades Reinald Brederode med utnämning till svensk friherre av Wesenberg i Estland.
Källa: Ulf Sundberg (2002). Svenska freder och stillestånd 1249-1814 (2. uppl.). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris 8694002. ISBN 91-89080-98-X, s. 232–234.
Läs mer på www.historiebloggen.nu