 |
| Regalskeppet Kronan - Marinarkeologiskt världsrekord utökas |
Regalskeppet Kronan - Marinarkeologiskt världsrekord utökas
För 39 året i rad grävs Regalskeppet Kronan ut utanför sydöstra Ölands kust. Det är inofficiellt världsrekord för längd på marinarkeologiska undersökningar.
Regalskeppet Kronan omtalas ofta som Stormaktstidens superskepp och var ett fullutrustat slagskepp, en krigsmaskin i fullt bruk. På grund av katastrofen när Kronan exploderade i ett sjöslag mot den Danska flottan den 1 juni 1676 har vi idag ett enormt källmaterial begravt i bottensedimenten på 26 meters djup. Det är ett material som ger oss berättelsen om Sverige under stormaktstiden och det tillför oss årligen ny kunskap, allt eftersom nya fynd plockas upp från havets botten. Varje år tillförs Kalmar läns museum nya fynd från dykningarna i Kronanutställningen på Kalmar läns museum. Vad hittar vi i sommar?
Lars Einarsson, projektledare för Kronan sedan 1982 berättar att sommarens dykningar inledningsvis kommer att inrikta sig på friläggning av de två kvarvarande bronskanonerna. Kanonerna står vertikalt, djupt nedsjunkna i homogen, syrefri, glacialt deponerad lera. Det innebär att de sannolikt kommer att vara mycket välbevarade. Den mindre kanonen är en 24-pundare av s k Vasatyp (vikt c a 100 kg), d v s tillhörande den serie om 86 bronskanoner som gjöts under 1620-talet för det berömda regalskeppet Vasa och hennes systerskepp Äpplet. Den större av kanonerna är sannolikt en 36-pundare (vikt c a 3,8 ton). Båda pjäserna är sannolikt svensktillverkade.
Vid sidan av det marinarkeologiska utgrävningsarbetet kommer arbetet med att skapa en detaljerad 3D-bild av vrakplatsen fortsätta, i form av omfattande digital fotografering av främst skrovkonstruktionen.
För alla som vill veta mer om de marinarkeologiska undersökningarna och om Kronan kan besöka Kalmar läns museum och Kronanutställningen. Där visas de finaste fynden från utgrävningarna och under sommaren erbjuds dagligen guidade turer.
Läs mer här:
https://www.regalskeppetkronan.se/
Regalskeppet Kronan i siffror:
- Regalskeppet Kronan kölsträcktes på Skeppsholmen i Stockholm 1665-10-07.
- Skeppet sjösattes 1668-07-31.
- Konstruktör och byggmästare var engelsmannen Francis Sheldon d.ä.
- Kronan blev på grund av penningbrist färdig först 1672.
- Kronans deplacement är beräknat till ca 2 300 ton. Skeppet var 178 1/2 fot långt och 43 1/12 fot brett.
- Kronans besättning bestod av 500 sjömän, 300 soldater och 50 officerare.
- Bestyckningen, 110-114 kanoner (3-36 pund), var placerad på tre genomgående kanondäck, back, skans och hyttdäck.
- Artilleriets totala vikt är uppskattad till ca 185 ton.
Om marinarkeologi och undersökningarna av Regalskeppet Kronan 1981 påbörjade Kalmar läns museum de marinarkeologiska undersökningarna av regalskeppet Kronan. Provschakt grävdes på strategiska ställen på vrakplatsen för att bestämma fyndlagrens utbredning och karaktär. Ett koordinatsystem upprättades över ett 50x40 meter stort område med vraket i centrum. Koordinatsystemet möjliggör inmätning och lägesbestämning med utgångspunkt från fixpunkter, av påträffade föremål och konstruktionsdelar. När väl koordinatsystemet var på plats, påbörjades en systematisk, successiv utgrävning av vraket. Däck för däck grävdes ut. Idag, efter 39 år av årliga undersökningar, är c a 95 % av vrakplatsen yta undersökt. 35 000 föremål har bärgats.
Syftet med en arkeologisk undersökning är att inhämta ursprunglig information som efter analys och tolkning kan öka kunskapen och förståelsen för vårt förflutna. För att nå målet är valet och tillämpningen av metod och teknik viktigt. I Kronans fall är synen på vraket som ett slutet fynd av fundamental betydelse, d v s att fynden i samband med förlisningen är deponerade på samma plats vid samma tidfälle. Det innebär att alla fynd, i plats- och tidsmässigt avseende, hör samman – de bildar en funktionell och kronologisk helhet! Sammanhanget av fynd – kontexten – gör att fynden bidrar till möjligheterna att tillföra tidigare okänd information om människor och samhälle under svensk stormaktstid.
Av: kalmarlansmuseum.se
Fler historienyheter på www.Historiebloggen.nu