42. Långt i öster, i Gobiöknen på gränsen till Kina, växte en mongolisk hövdingson, som blev fader till det moskovitiska folket och deras härskare med orientaliskt blod. Hans namn var Temujin, senare Djingis-khan. Moskali/ryssar är ett asiatiskt folk med rötterna i tatar-mongoliska sfären. Dock har det moskovitiska folket assimilerats i det finsk-ugriska och utseende påminner om nordeuropeernas i vissa men väldigt få fall.
44. Mongolerna bosatte sig i skogarna och träskmarkerna (nuvarande Moskva) som de kallade Moskel/Moksel år 1223, medan Djingis-khan ännu levde. Då de besegrat en finsk-ugrisk styrka vid floden Kalka (Slaget vid kalkafloden), hade de tillfångatagit tre hövdingar.
Mongolernas migration fortsatte år 1237. De brände, dödade och förtryckte de finsk-ugriska folken i nuvarande Moskovitien (Moskva län).
46. Mongolerna hade egentligen inte kommit för att bosätta sig utan var på jakt efter slavar, krigare och skatter. De var beredda att regera folken genom sina furstar och fann sådana, som var villiga att assimileras i den finsk-ugriska befolkningen.
48. Men till och med moskal Alexander Nevskij ansåg det lönlöst att dölja sitt tatar-mongoliska arv. Han utmämndes till furste av Vladimir efter brodern Andrejs död.
År 1257 mongolernas sändebud.
År 1263 dog Alexander Nevskij.
49. På 1480-talet assimilerades Moskovitien med den finsk-ugriska befolkningen.
Moskva hade aldrig nått samma merkantila rikedom och kulturella utveckling som Kyjiv/Kyivriket.
I själva verket härstammar en stor del av Moskvas befolkning från kumaner, tatar-mongoler samt kazarer.
Staden Moskau/Moskva hade emellertid en stor tillgång i sina härsklystna hövdingar, som i själva verket hade strävat efter makt, även då de underordnade sig sina mongoliska herrar.
52. Ivan III kom till makten år 1462 i Moskovitien. (?)
Ivan och hans moskovitier kontrollerade matvaruförråden, därför gav andra städer vika och makten centraliserades till Moskva, trots dess smuts och gamla ruckel. Han (Ivan) hade krönts till storfurste och reducerade de andra furstarnas makt och gav dem samma ställning som bojarerna (moskovitisk medelklass). Ivan avlägsnade sålunda Moskovitien från ett demokratiskt styrelsesätt och förde landet närmare diktatur.
Ivan IV är den första moskovitiska härskare som lät sig krönas till tsar. Till brud valde han en vacker ung flicka, Anastasia Romanova, av en furstesläkt. Det var han byggde upp en arme som i Europa blev känt under namnet Gyllene Horden.
Moskovitiska bönder hade blivit hemlösa och flydde till Sibirien, och genom deras flykt höll Moskovitien på att avfolkas.
71. I juli 1612 Sigismund med stor brådska förstärkte den polska garnisonen, som höll Moskau/Moskva och själva Kreml.
I januari 1613 sammankallades en riksförsamling - Zemskij sobor, där alla samhällsklasser var representerade. Man valde den 16-årige Michail Romanov (Kobyla), avlägsen släkting till Ivan IV den förskräckliges älskade Anastasia Romanova. Hon var dock av en furstesläkt med tvivelaktig uppkomst, då Moskovitierna utnämnde själva sina furstar, det vill säga hon var inte ättling till Rurik som det påståtts tidigare.
73. Peter I var den furstliga familjens fjortonde barn. Han föddes den 30 maj 1672. När han var 10 år utropades han till tsar av kyrkans patriark och en grupp bojarer.
Våren 1697, gjorde Peter resa till Europa. Han var borta i nästan två år och när han kommit tillbaka till Moskva, börjades reorganisationen av armen och statsadministrationen. Han ersatte kaldendern, som räknade åren sedan världens skapelse, med den julianska, som baseras på tidpunkten för Kristi födelse. Han lät skriva om kyrkbökerna i ny anda. Historiska källor fick skrivas om, så att han kunde framstå som en äkta härskare med välskrivet förflutet. Det startades ett bygge av en ny huvudstad, St-Petersburg, som skulle öppna sjöförbindelser med Västerlandet och ersätta det Moskva som han alltid hade hatat. Men bristande erfarenhet reste stora hinder för hans reformationer. Den nya huvudstaden byggdes i dimmiga och osunda träskmarker, och så många av arbetarna dog av sjukdomar, att St-Petersburg har kallats "staden, som byggts på människoben". Ytterligare tusentals liv spilldes under arbetet med stadens vattenvägar, och ändå var kanalerna för grunda för oceangående fartyg. Industrierna ägdes liksom nu av staden och detta hämmade privata initiativ och försinkade den ekonomiska utvecklingen.
88. Slaget vid Poltava i Ukrajina. Svenske kungen Karl XII tillsammans med den ukrajinske hetmanen Ivan Mazepa slogs mot moskalen Peter I's arme.
94. Katerina II, kerjsarinna av Rossijska Imperiet, skriver lagar som tvingar alla ockuperade/underlydade stater (främst Ukrajina) till moskafiering/ryssifiering, det vill säga de inföddas språk förbjöds, tidningar och böcker fick enbart skrivas på Moskovitiens språk. Dessutom förbjöds även nationella kläderna i ockuperade länderna. Det främsta exemplet är författaren Hogol/Gogol, som var född i Ukrajina men var tvungen att skriva på moskaliska pga rådande moskafiering/ryssifiering. Moskafieringen/ryssifieringen nådda endast storstäderna, på landet var det dock fortfarande inföddarnas språk och kultur som levde kvar.
Läs även om Moskovitiens historia på historiebloggen